Återvinningsgraden av hushållsavfall ökar men stor del sorteras fel
Ny statistik från FTI visar att återvinningsgraden av hushållsförpackningar har ökat från 2020 till 2021. Svenskarna sorterar mer än någonsin, men samtidigt är många förpackningar felsorterade. I den här artikeln berättar vi mer.
Enligt Sveriges återvinningsmål för 2029 ska minst 65 procent av alla nya förpackningar på marknaden ska återvinnas och få nytt liv. Ny statistik från FTI, Förpackningsinsamlingen, visar att återvinningsgraden under 2021 överträffar både 2020 och återvinningsmålen. I snitt lämnade varje person in 53 kilo förpackningar, vilket motsvarar en ökning på ungefär 3 kilo per person. Enligt rapporten är svenska befolkningen bäst på att återvinna glas, papper och metall. Däremot krävs det mer för att nå de specifika målen för plast- och pappersförpackningar.
Återvinningsgraden är lägst när det gäller plast och siffrorna visar att två tredjedelar av alla plastförpackningar som sätts på marknaden slängs i restavfall.
Genom att källsortera en plastpåse halveras koldioxidutsläppen i jämförelse med att slänga den i restavfall där den sedan eldas upp. För varje kilo återvunna plastförpackningar sparas 2 kg koldioxidutsläpp samtidigt som behovet av ny råvara minskar, enligt FTIs uträkningar.
Som ansvariga för insamlingen av hushållsavfall i ett fyrtiotal kommuner i Sverige märker vi att sorteringsgraden ökar markant när det är enkelt att sortera intill hemmet. Exempel på det kan vara flerfackskärl eller miljörum nära bostaden.
20 % av alla förpackningar är felsorterade
Trots att svenska hushåll är duktiga på att sortera blir det inte alltid rätt. Ytterligare statistik från FTI visar att ungefär 20% av det insamlade hushållsavfallet är felsorterat. Ofta handlar det om plastförpackningar eller pappersförpackningar som har sorterats fel. Det kan vara allt ifrån äggförpackningar till chipspåsar som hamnar i fel kärl.
Tips: På baksidan av många förpackningar står det hur förpackningen ska sorteras. En förpackning som består av flera material ska sorteras efter det material som förpackningen till störst del består av. En pappersförpackning med ett litet plastfönster ska alltså läggas bland pappersförpackningarna. Ibland går det till och med att dela på förpackningen så att rätt material kan läggas i rätt kärl.
Det är skillnad på förpackningar och produkter
Ett annat misstag som FTI menar att många gör är att lämna alla typer av avfall i förpackningsåtervinningen, exempelvis plastleksaker i plaståtervinningen och dricksglas i glasåtervinningen. Det är skillnad på förpackningar och produkter då den sistnämnde inte kan återvinnas via förpackningsinsamlingen. En förpackning är det som används för att skydda, leverera eller presentera en vara och det är bara dessa som ska lämnas till återvinningstationer eller flerfackskärl. Produkter som exempelvis plastleksaker, dricksglas och diskborstar ska lämnas på återvinningscentralen.
Trots att Sverige har kommit en bra bit på vägen finns det mer att göra. Både jag och Ohlssons hoppas och tror att alla kan dra sitt strå till stacken genom att källsortera sitt avfall på rätt sätt. Allt avfall som är felsorterat leder till onödiga transporter och onödig energiförbrukning. Varje förpackning som sorteras rätt gör skillnad och bidrar till ett bättre klimat.
Med det sagt, tänk efter en extra gång när du står framför restavfall med fredagens chipspåse.
Niclas Ericzon
Renhållningschef för Ohlssons i region syd. Hans långa erfarenhet från branschen har gett honom en gedigen kunskap om återvinning och insamling av hushållsavfall.
Renhållningschef för Ohlssons i region syd. Hans långa erfarenhet från branschen har gett honom en gedigen kunskap om återvinning och insamling av hushållsavfall.
