Tre vanliga myter om återvinning
Det finns många myter om återvinning som inte stämmer. Här är svaren på tre av de vanligaste myterna.
Färsk statistik från FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) visar att de svenska hushållens totala återvinning av förpackningar var rekordhög under 2020. Men den visar även att vi behöver ta ett större ansvar och särskilt återvinna fler plast- och pappersförpackningar.
EU skärpte sina återvinningsdirektiv under 2020 och den svenska regeringen satte ännu högre mål – minst 65% av alla nya förpackningar skulle återvinnas. Statistiken från FTI visar nu att målen har överträffats – den totala återvinningsgraden uppgick till hela 72 % förra året. Svenskarna är bäst på att återvinna glas, stål och aluminium.
Statistiken visar dock också att vi måste bli ännu bättre när det kommer till återvinning av plast- och pappersförpackningar. Här har hushållen en viktig roll. Genom att sortera dessa förpackningar mer noggrant kan vi minska vår klimatpåverkan ännu mer.
De miljömässiga vinsterna av att återvinna är stora. Till exempel kan ett ton återvunnet papper spara ca 14 träd. För varje kilo återvunna plastförpackningar sparas ca en liter olja och 2 kg co2.
- Vi ser mycket positivt på att återvinningsgraden ökar i samhället. För att bli ännu bättre krävs det att vi alla inser att varje förpackning räknas. Såväl mjölkpaketet som chipspåsen bidrar till en bättre miljö om de återvinns, säger Simon Skoglund, driftschef på Ohlssons.
Simons bästa tips för att återvinna mer:
Källa: Ohlssons, FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) samt Sopor.nu
Artikel skriven av: Simon Skoglund, driftschef på Ohlssons AB